Vi ses och dricker vin för ibland känns det som om det är det enda som hjälper.
Att bli lite dimmigare i huvudet samtidigt som konversationerna och orden
blir allt skarpare.
Jag vet exakt vad du menar och du förstår vad jag pratar om.
Byter erfarenheter och pratar om det som är bra men lyfter
det som är helt käpprätt åt helvete.
De värsta känslorna måste ut ut ut de kan inte stanna kvar i kroppen,
då förtvinar den. Jag lovar att det är så.
Så vi dricker ett glas till och hatar våren som aldrig kommer
och när jag somnar känns huvudet lite lättare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar