under mig är marken tung
för mjuk att springa på
borde slänga mig i en snöhög och
bara gråta tills det slutar göra ont
men riktigt så dramatisk är jag inte
egentligen förstör jag bara för mig själv
när jag stänger av och stänger ute
blundar hårt och utesluter
låtsas som om inget hänt fastän
det river i hjärtat igen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar