20120708

oro/saknad

och jag lyssnar på samma musik som för ett år sedan
samma toner som tröstar åtminstone lite grann
när ingenting annat gör det och i vilken värld
orkar hjärtat fortsätta slå i en tät dimma av oro
det är inte i min värld inte i den jag befinner mig i
nu för här är luften smutsig och svider i lungorna
när man andas in andas ut andas tills luften tar slut
och varje dag faller jag till marken som är hårdare
än sten och det går inte att ta sig upp ensam
jag orkar inte ens försöka det finns ingen mening
överallt ser jag dina skor dina ögon ditt hår men
det är inte du och det gör ont jag orkar inte se
stockholm genom smutsiga tunnelbanefönster mer
alla sömnlösa nätter hinner ifatt och varje gång jag
sluter mina ögon faller jag igen en ny mardröm
samma oro samma saknad samma täcke att dra
över huvudet och samma vilja att försvinna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar