20120520

utdrag ur; barndomsdikt


I ett grönt radhus växte jag upp i ett rum
med blommiga tapeter jag rev sönder i småbitar
Lät naglarna treva sig in i sprickorna och mamma
blev arg det var hon som hade satt upp dem
Vår katt hette Skrutten och han hatade människor
en natt bet han mormor i hälsenan och nästan alla
satt ihopkrupna med fötterna i soffan när de hälsade på
Han kunde hugga när som helst

Ibland fick jag vara med min bror och bygga lego
men han blev nästan alltid arg
jag förstörde bara jag ville leka istället för
att sätta bitarna på rätt plats tills de bildade
ett flygplan en bil en båt

Vi brukade leka på gården
jag gjorde en kullerbytta ned för en backe
och slog huvudet i en stentrappa
pappa tog mig till sjukhuset och jag var för liten för att sys
I ett metalliskt rum fick jag ett tunt plåster i pannan
och ett ärr som syns än

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar